Första förmiddagen i mars spenderades genom att leka kurragömma i tomma skåp samt genom att springa runt, runt, runt den öppna spisen. Om flickorna fick välja skulle nog inredninen hållas så minimalitisk som den är nu, för det är svårt att gömma sig i ett köksskåp om det är fullt av kastruller. Samtidigt mätte vi lite i rummen, kartlagde vilka väggar skall spacklas och målas och försökte få tag i nån som vill slipa och lacka trapporna nu och inte om 3 månader.
Äntligen!
Idag har vi varit till banken och skrivit på kanske en 1000 papper och resultatet blev nycklarna till vårt nya hem!
Efter köpet firade vi lite på Waynes. Synd att lillfröken bara sov, annars kanske hon fått smaka på supergod islatte med vitchokladsirap. Hon betedde sig alldeles exemplariskt genom hela köpet, satt bara och sov i sitt babyskydd i full nallebjörnmundering i ett superhett mötesrum på banken.
Så blev det en snabbvisit till huset. Huset är varken vitt eller av sten, som jag alltid trott att mitt hem skulle vara, utan har brun träpanel! Men jag är supernöjd!
Lillfröken håller förresten på att bli stor! På viktkontrollen på rådgivningen idag vägde klimpen 2995g. Det märks att hon är en livsnjutare när det gäller mat, måltiderna skall vara ofta och bestå av både förrätt, huvudrätt och efterrätt.
Bloggflytten är kanske på gång ännu (lite trubbel), fast nu verkar ju denhär bloggen funka fint igen, eller hur? Hoppas det blir slut på dethär tjatandet snart.
Dagens outfit. Titta, hon orkar nog stundvis ha upp ögonen också!
Dagens lunch. Oj, oj vad det smakade gått med gravidförbjudna ostar och gravidförbjuden fisk! Det var värt att vara utan i många många månader.
Dagens storasyster. Plötsligt mittiallt har Tilda vuxit otroligt mycket och blivit en stor flicka. Hon som ännu förra veckan var så liten!
Dagens frustration: nu som trebarnsmor tror jag inte att tiden precis kommer att öka, så nu ger jag upp med papper.fi bloggen. Jag känner faktist inte att jag har tid att vänta en hel evighet på att kunna ladda upp ett inlägg eller att svara på era snälla kommentarer. Så nu blir det något annat för mig. Återkommer snart med det, antagligen blir det wordpress.com. Jag kommer nog att svara på alla era kommentarer, men inte mer i denna blogg. So long, hoppas ni följer med!
God morgon!
Vi har sovit oförskämt gott inatt! Bara sovit hela natten lång, ok matpaus med 1-2h mellanrum, men inga längre vakenperioder, inga uppstigningar , inget gråt och inga blöjbyten här. Mera såna nätter tack! Jag ska försöka rusta ihop en förlossningshistoria här inom kort, så länge det ännu är i färskt mine. En helt obeskrivbart häftig upplevelse, måst jag saga, än en gang!
Leia och Tilda har tagit emot sin lillasyster här hemma över alla förväntningar. Leia är helt överförtjust och intresserad (tänk, babyns napa är svart!), medan Tilda främst är likgiltig, men utan några som helst tecken på aggression. Mina popularitetspoäng har tillfälligt stigit markant, det är alltid bra att vara borta ett par dagar ibland.
Såhär såg det ut på sjukhuset. Dethär är skillnaden med att ha ett äldre syskon på lite over 3 år och lite under 2 år. Leia ville paija babyn och ha henne i famnen medan Tilda tyckte det var intressantast att upptäcka allt häftigt som fanns i sjukhuset.
Här emellan måste jag komma med mitt bästa tips åt alla nyförlösta mammor: låt något 3+ åringt prinsesstokigt barn komma på besök ett par timmar efter förlossningen, då man nu inte riktigt själv känner sig som världens vackraste kvinna precis, helst då nån som sett dig nån dag innan förlossning och fascinerat kommenterat kanske tre gånger per halv timme att ”mamma har stor mage, Leia, Tilda och Pappa har liten mage” om och om igen. Den spontana reaktionen på bb var istället ”mamma har liten mage och mamma har fin rosa prinsessklänning!” (sjukhusets nattlinne). Det, om något, höjer humöret ännu mer. Barn säger ju alltid sanningen, eller hur?
Det röda håret på lillen har jag egentligen väntat på, för både pappan och fastern har haft morotsfärgat, lockigt hår som små. Leia och Tilda har ärvt mitt bruna spikraka hår. Få se om dethär håret börjar locka sig.
En liten rödhårig sötnos. Vår nyaste familjemedlem. Här i en ålder på 5 timmar.
Född 25.2.2012 i Jorv kl 13.44
47 cm och 2935g
Senare idag får vi åka hem, allt är bara bra med vår lilla! Äntligen får vi börja livet som trebarnsfamilj! Som vi har väntat!
Tusen tack för alla era gratulationer, jag är riktigt rörd!
Hon är här nu. Vår finaste lilla baby. Vi mår alla fint och ligger bara här i Jorv och myser och bekantar oss med varandra.
Nu har vi papper.fi bloggare fått info om att allt bloggdata kommer att kopieras till nya servrar och det betyder att bloggarna är otillgängliga från kl 23:00 till 08:00 nu idag. Hoppas, hoppas problemen med snigelfartsbloggarna snart åtgärdas. Annars blir det nog att kallt säga hejdå och byta över till nån annan server för mig.
Så till dagens problem i det riktiga livet. Vi har världens hemskaste matbord. Sådär färg-, storlek- och formmässigt tycker jag nog om det, men det är inget matbord i en småbarnsfamilj där ungarna inte är väluppfostrade utan hackar med gaffeln i bordet så det blir märken. Bordet är inte i massivt trä så det går inte att slipas och speciellt under de heta två somrar som varit har träet blivit mjukt och fått stryk. Ett nytt bord tänker vi skaffa först sedan när den yngsta ungen har såpass mycket vett att hon kan låta bli hackandet.
Nu vill jag istället ha en vaxduk på bordet. Problemet är att jag länge varit inställd på dethär tyget (Större bild),
men nu har det dykt upp en bubblare som har nästan mer potential (Större bild).
Vilketdera blir det? Svåra frågor såhär inför veckoslutet.
Jag har aldrig i mitt liv varit såhär länge gravid.
Jag har aldrig i mitt liv vägt såhär mycket och varit så stor i omkrets (99cm!). Det är inte frågan om många kilon tills nästa jämna tiotal spräcks på vågen. Den optimistiska skyller på svullnad i kroppen som ofta infaller före en förlosning, medan realisten skyller på senaste dagarnas diet.
Ändå är jag inte frustrerad eller hoppar upp längs väggarna. Åtminstone inte hela tiden. För babyn kommer när den är redo, för varje dag den väljer att ännu vara inne i magen blir den snäppet större och färdigare och livet utanför magen blir snäppet lättare för oss alla. För varje dag är vi närmare våren och mildare väder, vilket betyder mindre kläder för alla barnen. Det är skönt. För mig känns det också lite skönt att inte vara förstföderska, jag är inte lika otålig och har lite mera ro att vänta ännu dagar/veckor.
Ok, jag erkänner. Pikulite avundsjuk blev jag nog ändå i morse när jag hörde att Victoria redan fött. Jag vill ju också egentligen.
Cupcakesen var gårdagens definitivt sötaste i smakväg, men sådär visuellt var nog mina loppisfynd till babyn de allra sötaste. En oanvänd pytteliten Name it body och ett set med 4 par oanvända Trumpette strumpor för 3e tillsammans. Jag är svag för dessa supersöta (och annars alldeles för dyra) babystrumpor.
Oj, vad dessa strumpor kommer att bli fina på en liten, liten babyfot.
